Att skaffa sig en utbildning

För många – men absolut inte alla – personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan det vara svårt att hitta ett arbete som fungerar. Om man har en ojämn begåvningsprofil där det svåraste är praktiska uppgifter och det enklaste är sådant som har med att läsa, skriva och tala att göra, kan det här med att hitta ett fungerande arbete vara extra svårt. Ofta krävs att man först skaffar sig en högre utbildning, eftersom majoriteten av de arbeten som går att få utan högre utbildning är sådana som har med praktiska göromål att göra.

Att skaffa sig en högre utbildning kan dock vara svårt. Många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en låg energinivå, och orkar därför inte plugga heltid. En lösning skulle då kunna vara att plugga på halvtid, och få halvt studiemedel, och få sjuk- eller aktivitetsersättning för resterande femtio procent. Detta är en lösning som tyvärr inte existerar. Systemet säger nämligen att studiemedel och sjuk- eller aktivitetsersättning inte går att kombinera. Att studera på halvtid, och samtidigt få halv sjuk- eller aktivitetsersättning, är alltså inte möjligt.

Vad som däremot är möjligt är att, om särskilda skäl föreligger, få studiemedel för en högre studietakt än man i själva verket studerar. Detta betyder att man t.ex. kan få studiemedel för heltid fastän man i själva verket bara studerar halvtid. Det kanske låter bra, men i praktiken innebär det att man har dubbelt så mycket lån som andra som gått samma utbildning, eftersom man har pluggat dubbelt så lång tid. För naturligtvis tar det längre tid att ta sig igenom en utbildning för den som pluggar halvtid, än för den som pluggar heltid. Om man inte heller klarar av att arbeta mer än halvtid efter utbildningstiden, så riskerar studielånen att bli ett ganska tungt ok att släpa på.

Det är också så att studiemedel bara betalas ut under de perioder då man faktiskt studerar, d.v.s. under terminerna. Under sommarmånaderna betalas alltså inget studiemedel ut, utan då måste man försörja sig på annat sätt. De flesta studenter löser det genom att jobba, men om man har en låg energinivå är det inte säkert att man klarar av att både plugga under terminerna och jobba under sommarmånaderna. Även om man bara pluggar halvtid kan man bli mycket trött av studierna, och att få vila ut ordentligt under sommaren kan vara en förutsättning för att orka fortsätta utbildningen nästa termin. I vissa fall kan man, om man är sjukskriven med läkarintyg, få försörjningsstöd under sommaren, men det kan också hända att man får avslag. Ett sådant avslag går att överklaga, men under tiden man väntar på besked om vad som händer med överklagan, hinner det kanske bli dags att betala hyran.

För att man ska ha möjlighet att studera krävs helt enkelt att man har vissa förutsättningar. Om man inte klarar av att plugga heltid, eller jobba under sommarmånaderna, blir det mycket tuffare. Därför hoppas jag att det inom en snar framtid blir möjligt att kombinera studiemedel med sjuk- eller aktivitetsersättning. Då tror jag att fler personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle välja att läsa vidare.

Ekonomiskt stöd vid dyra utgifter

Om man lever på sjuk- eller aktivitetsersättning har man en väldigt låg inkomst. Det innebär att det ofta är svårt att lägga undan pengar och om man inte har något sparkapital sedan tidigare, eller inte har möjlighet att få ekonomisk hjälp av anhöriga, kan det vara mycket svårt att bekosta dyra men nödvändiga saker som tandvård, glasögon eller dator. Kanske oroar man sig ständigt för att få hål i tänderna eftersom man inte vet hur man ska kunna betala för en lagning. Kanske går man runt i gamla, slitna glasögon med alldeles för svaga glas eftersom man inte har råd med nya. Om datorn är ett viktigt hjälpmedel kan det bli riktigt kämpigt om den går sönder efter garantitidens slut och man varken har pengar till att köpa en ny dator eller till att laga den gamla.

Att delbetala tandläkarräkningen, glasögonen eller datorn är en möjlighet för en del personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, men inte för alla. Beroende på hur låg ersättning man har – och vilka utgifter man har för övrigt – kan det vara så att det helt enkelt inte finns utrymme för en avbetalning på ett par hundralappar i månaden. Det kan också vara så att man – p.g.a. att man någon gång hamnat i ekonomisk knipa – har en betalningsanmärkning och därför blir nekad en avbetalningsplan. Då kan det vara bra att veta att det – trots att man har en väldigt låg inkomst finns vissa möjligheter att kunna gå till tandläkaren, skaffa nya glasögon eller köpa en ny dator. Det finns med andra ord hopp:

Tandvårdsstödsintyg
Om man har en funktionsnedsättning som berättigar till stöd enligt LSS (vilket bl.a. Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd gör) kan man ha rätt till ett s.k. tandvårdsstödsintyg. Jag skriver kan eftersom det hos kommuner och landsting råder delade meningar om vilka som har rätt till detta tandvårdsstödsintyg. En del kommuner och landsting menar att det räcker att man har rätt till stöd enligt LSS, medan andra hävdar att man måste ha en pågående insats, d.v.s. att man måste ha stöd enligt LSS. Vilka det är som egentligen har rätt tycks vara högst oklart. Därför har det också blivit så att personer som har rätt till stöd enligt LSS – men som inte har någon pågående insats – beviljas tandvårdsstödsintyg i en del kommuner men nekas i andra.

För att ta reda på hur lagen tolkas där just du bor kan du kontakta kommunens LSS-handläggare. Du behöver inte ha någon pågående insats för att prata med dem, och kontaktuppgifter brukar finnas på kommunernas hemsidor. Själv bor jag i en kommun där tandvårdsstödsintyg beviljas (åtminstone var det så i början av året) till alla som har rätt till stöd enligt LSS, man behöver alltså inte ha någon pågående insats. Jag har själv ingen LSS-insats, men jag fick mitt tandvårdsstödsintyg genom att träffa kommunens LSS-handläggare och visa upp utlåtandet från min neuropsykiatriska utredning där det framgår att jag har en diagnos inom autismspektrumet.

Tandvårdsstödsintyget är ett litet kort som innebär att all nödvändig tandvård går på högkostnadsskyddet, d.v.s. man betalar inte mer för tandvård än för sjukvård och när man får frikort inom sjukvården så gäller det även för tandvård. 

Optiker med fasta priser
Nuförtiden finns det optiker som använder sig av fasta, ganska låga, priser, vilket innebär att alla glasögon av en viss typ (enkelslipade, progressiva etc.) kostar lika mycket. På så vis vet man redan innan synundersökningen vad glasögonen kommer att kosta, något som kan underlätta för en del personer som har minimala ekonomiska marginaler. Om man vet hur mycket ens glasögon kommer att kosta blir det lättare att planera in utgiften. Detta förutsätter förstås att man – även om det blir kämpigt – kan skrapa ihop pengarna. På Smarteyes kostar t.ex. enkelslipade glasögon inkl. bågar 1499 kronor. En synundersökning kostar 399 kronor. Jag ska själv dit i januari.

Bidrag från fonder
Om man inte har möjlighet att använda sig av alternativen ovan – eller är i behov av en ny dator eller annan hemutrustning – kan man söka bidrag ur fonder. Det finns fonder för olika ändamål, men många inriktar sig just på personer med funktionsnedsättning och/eller mindre bemedlade (d.v.s. personer som inte har så mycket pengar) och vanliga saker att ansöka om brukar vara bl.a. tandvårdskostnader, glasögon och hemutrustning.Fonder är ofta gamla och väldigt nischade, vilket innebär att det kan finnas krav på att man ska ha ett visst kön, bo i ett visst län eller på en viss ort, vara i en viss ålder, vara ensamstående, ha en viss funktionsnedsättning etc. Därför är det viktigt att hitta fonder som passar just en själv. I nästa inlägg tänkte jag skriva mer om vilka fonder som finns att söka och hur man kan gå tillväga om man behöver hjälp med ansökan.

Kanske finns det ännu fler möjligheter för personer med låga inkomster att få hjälp med större, nödvändiga, utgifter? Dela gärna med er av era tips!

Sjuk- och aktivitetsersättning och bostad

Någonting jag blivit varse när jag sökt bostad är att väldigt många hyresvärdar väljer att inte hyra ut sina lägenheter till personer som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Jag har märkt att många bekymrar sig för att inte få in hyran, medan andra är oroliga att t.ex. få en hyresgäst som missköter sig. Men behöver man vara orolig? Och vad innebär det egentligen att hyra ut till någon som har sjuk- eller aktivitetsersättning? Det tänkte jag försöka bringa klarhet i nu. 

Vad är aktivitetsersättning och sjukersättning?
Aktivitetsersättning är en ekonomisk ersättning som ges till personer mellan 18 och 29 år med nedsatt arbetsförmåga. Sjukersättning är en ekonomisk ersättning som ges till personer mellan 30 och 64 år vars arbetsförmåga är nedsatt för all framtid. Båda ersättningarna utbetalas av Försäkringskassan.

Hur kommer det sig att arbetsförmågan är nedsatt?
Det kan bero på en sjukdom, en skada eller en funktionsnedsättning. Någon kanske lider av en kronisk sjukdom som bl.a. innebär svåra smärtor och enorm trötthet. Någon annan har, t.ex. i samband med en trafikolycka, drabbats av en hjärnskada som nu ger symtom i form av tal-svårigheter, koncentrationssvårigheter och bristande simultankapacitet. Ytterligare någon har en låg energinivå, kanske p.g.a. en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Aspergers syndrom, och måste avstå från att arbeta för att inte bli utbränd och sjuk.

Är sjuk- och aktivitetsersättning fasta inkomster?
Ja, det är de. Om man blivit beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning så utbetalas en fast summa den 18:e eller 19:e varje månad. Sjukersättning är permanent och aktivitetsersättning beviljas för minst ett år i taget.

De här ersättningarna är ju så låga. Hur vet jag att personen kan betala hyran?
Om man har en väldigt låg sjuk- eller aktivitetsersättning kan man ha rätt till bostadstillägg. Detta innebär att man, utöver sin sjuk- eller aktivitetsersättning, får ett särskilt tillägg för sina bostadskostnader. Om man är ensamstående och har en maxhyra på 5000 kronor kan man få upp till 93% av hyreskostnaden i bostadstillägg. Bostadstillägget utbetalas av Försäkrings-kassan och finns till just för att personer med låg sjuk- eller aktivitetsersättning ska kunna betala sin hyra.

Jag drar mig för att hyra ut till någon som inte jobbar eller studerar eftersom jag är orolig att personen ska vara misskötsam.
Det kan finnas olika anledningar till att en person inte jobbar eller studerar, men om det beror på att personen i fråga har sjuk- eller aktivitetsersättning så är anledningen att hen har nedsatt arbetsförmåga p.g.a. en sjukdom, en skada eller en funktionsnedsättning och detta i sig har ingenting med misskötsamhet att göra. Däremot finns det ingenting som säger att någon med sjuk- eller aktivitetsersättning inte kan vara misskötsam som person, likaväl som det inte finns någonting som säger att man automatiskt är en skötsam person bara för att man har ett jobb eller går en utbildning. De allra flesta som jobbar eller studerar är dock skötsamma och detsamma gäller majoriteten av dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning.

För att säkerställa att hyran kommer in har vårt bostadsbolag krav på att årsinkomsten ska uppgå till tre gånger årshyran och personer med sjuk- och aktivitetsersättning har vanligen lägre inkomst än så.
Bostadstillägget beräknas utifrån personens inkomster, tillgångar och bostadskostnader. En ensamstående person med låg sjuk- eller aktivitetsersättning och som saknar tillgångar kan t.ex. få upp till 4650 kronor/månad i bostadstillägg om hen har en hyra på 5000 kronor.

Dessutom har många personer med sjuk- och aktivitetsersättning, av olika anledningar, ett stort behov av vila och återhämtning i en lugn och trygg miljö. För många utgör hemmet därför en extremt viktig plats och det som verkligen, verkligen är viktigt för oss människor är oftast det vi prioriterar att lägga våra pengar på. Därför är det troligaste att en person med sjuk- eller aktivitetsersättning och bostadstillägg kommer att använda bostadstillägget till vad det är avsett för, d.v.s. att betala hyran.

En person som vill hyra min lägenhet i andra hand behöver kunna söka bostadstillägg. Blir det krångligt för mig som uthyrare?
Vad som känns krångligt är olika för olika personer, men det som krävs för att din hyresgäst ska kunna bli beviljad bostadstillägg är att ni har upprättat ett skriftligt kontrakt, att ut-hyrningen är godkänd av hyresvärden samt att andrahandshyresgästen folkbokför sig på adressen. Varken du som hyr ut din lägenhet i andra hand eller hyresvärden behöver skicka in några papper till Försäkringskassan, utan detta gör andrahandshyresgästen själv. Av förstahandshyresgäst och hyresvärd krävs alltså inte mer än vid vilken laglig andrahandsuthyrning som helst.

Jag ska hyra ut min hyresrätt i andra hand men vill inte hyra ut den till någon med sjuk- eller aktivitetsersättning som är beroende av bostadstillägg. Jag vill inte blanda in hyresvärden eftersom jag har för avsikt att tjäna pengar på uthyrningen.
Om du hyr ut din hyresrätt vitt till en person med sjuk- eller aktivitetsersättning och bostadstillägg får du förmodligen en skötsam hyresgäst som betalar hyran i tid. Eftersom du har fått uthyrningen godkänd av hyresvärden behöver du dessutom inte oroa dig för dagen då grannen, fastighetsskötaren eller någon annan upptäcker att det bor en annan person i lägenheten. Du har rätten på din sida och vid uthyrningsperiodens slut kan du lugnt flytta tillbaka till din lägenhet.

Om du hyr ut din hyresrätt svart till en person med fast anställning får du förmodligen också en skötsam hyresgäst som betalar hyran i tid. Om grannen, fastighetsskötaren eller någon annan upptäcker att det bor en annan person i lägenheten och meddelar hyresvärden har du inte rätten på din sida. Hyresvärden kan då säga upp ditt kontrakt, andrahandshyresgästen kan tvingas flytta ut i förtid (varpå du också förlorar pengar) och vid uthyrningsperiodens slut har du ingen lägenhet att flytta tillbaka till. Välj själv.

Så om du – som hyresvärd eller andrahandsuthyrare – hyr ut en lägenhet till en person med sjuk- eller aktivitetsersättning, vad får du då för hyresgäst? Jo, du kan få: någon som är ung, någon som är äldre, någon som aldrig någonsin klagar, någon som alltid klagar,någon som mår bra, någon som mår dåligt, någon som förvandlar balkongen till kvarterets vackraste, någon som bara använder balkongen att röka på, någon som vattnar blommorna och matar katten när grannarna är på semester, någon som bara säger hej i trappan, någon som ofta har besök, någon som alltid är ensam, någon som spelar musik, någon som är ljudkänslig, någon som noggrant städar efter sig i tvättstugan, någon som glömmer att rensa torktumlarfiltret från ludd…

Med andra ord får du troligen – precis som du troligen hade fått om du hyrt ut till någon med fast anställning – en helt vanlig hyresgäst.

Mer information om bostadstillägg finns här:
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d03ec639-b52d-4d76-a3f1-55148b07edbe/4126_bostadstillagg_till_aktivitetsersattning_sjukersattning2015_08.pdf?MOD=AJPERES