När hjärnan tolkar fel

Jag har ofta svårt att se hur andra människor utför en viss uppgift. Det innebär bl.a. att jag lätt missar väsentligheter i själva händelseförloppet, något som gör att det blir tokigt när jag själv ska utföra samma uppgift. Jag kan t.ex. missa att plocka fram ett föremål eller hoppa över att dra åt en knut. Ibland märker jag inte själv att det blir fel, andra gånger märker jag att jag har gjort något fel, men inte vad.

En gång under skoltiden skulle jag och en vän måla med vattenfärger. Vi skulle färglägga ett stort skepp, och jag hittade både rätt färg och rätt pensel. När jag väl började måla tyckte jag dock att det blev fult och att det såg rörigt ut, vilket det inte gjorde på de bitar som min vän hade målat. Min vän förklarade då att jag måste måla åt samma håll hela tiden, något jag inte hade gjort, utan jag hade målat kors och tvärs med penseln. Att jag var tvungen att måla åt samma håll hela tiden hade jag inte haft en aning om, för jag hade aldrig sett att andra gjort så. Den biten hade jag helt missat. Visserligen hade jag alltid tyckt att alla andra målade mycket finare än jag, men jag hade hela tiden trott att det bara berodde på att jag ”var dålig” på att måla.

I vuxen ålder har jag ibland fått kommentarer som: ”Det här måste du väl ändå ha sett dina föräldrar göra”. Och ja, det har jag ju, men jag ser saker så som min hjärna tolkar dem och då blir det ibland rätt, ibland fel. Det kan jämföras med att höra fel ord i en låttext. Många minns nog låten ”Freestyler” och textraden ”Rock the microphone”, som i mångas öron lät som ”Raka maka fon”.

Om man hör fel i en låttext som man ska försöka sjunga med i, så sjunger man det man hör och inte den faktiska texten. Så är det för mig med synintryck. Min hjärna tror att den tolkar synintryck rätt, även när den tolkar dem fel. Ibland är det som om det blir error, och då upplever jag att jag inte alls ser vad som händer. På samma sätt kan man lyssna på en låt och upptäcka att man inte alls hör vad artisten sjunger.

Om man vill vara säker på att sjunga rätt låttext kan det hjälpa att skriva ut texten på ett papper och lägga det framför sig. På samma sätt kan jag ha stor nytta av att andra människor talar om vad jag behöver se i en viss situation, för då minskar risken att jag missar väsentligheter. Man behöver inte säga: ”Nu reser Kalle sig upp”, för sådana stora händelser uppfattar jag, men om det är viktigt att jag förstår hur Kalle reser sig upp så är det bra att beskriva det. På samma sätt är det bra att säga: ”Kalle målar åt samma håll hela tiden och tar inte i så hårt”, för sådana små väsentligheter missar jag lätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *