Människor och magkänsla

Att jag är personkänslig innebär att det är mycket viktigt för mig hur människor är. När jag träffar nya personer inom vården är personkemi minst lika viktigt som kompetens och när jag går och handlar väljer jag inte kassa efter hur långa köerna är, utan efter vilka som sitter i kassorna. Undantaget är om det bara finns en kassa öppen, eller om jag står näst först i kön och personen i andra kassan ropar: ”Det går bra här!” I sådana lägen väljer jag att – om det är ”fel” person som sitter i kassan – att bita ihop. Jag vill inte att personen i fråga ska märka att jag helst undviker henne, honom eller hen, för det vore oförskämt och oförskämd vill jag inte vara.

När det inte känns bra med någon som sitter i kassan i en affär, så har det sällan någonting att göra med personens trevlighetsgrad. I vissa fall kan det kännas mindre bra p.g.a. att jag upplever personen som stel och formell, men i många fall är det bara så att personen, av okänd anledning, ger mig dåliga vibbar, vilket i sin tur gör att jag känner mig obekväm.

Då och då ”reagerar” jag på personer som jag inte haft något som helst samröre med. Jag kanske bara har mött dem ute på gatan, eller sett dem på bild. När jag gick på lågstadiet såg jag en dag, på vägen till skolan, en äldre dam ute på en trappa. Jag pratade inte med damen och våra blickar möttes inte ens, men hon gav mig sådana rysningar att jag hädanefter passerade huset i fråga mycket skyndsamt. Jag ville inte stöta på ”den otäcka tanten” igen.

Att jag kan få negativa vibbar av personer jag bara har sett, har ingenting att göra med att jag tycker att dessa personer är mindre snygga eller att jag på något vis tycker att de ser obehagliga ut. Det har flera gånger hänt att jag fått negativa vibbar av personer som jag funnit utseendemässigt attraktiva.

Det händer även att jag känner på mig om jag kommer att trivas med en person som jag varken har träffat eller sett på bild. I de fallen handlar det nästan alltid om potentiella nya vänner som jag fått kontakt med på internet, eller vårdpersonal. Jag får inte alltid vibbar när det gäller dessa människor, men jag har fått det varje gång det visat sig att jag trivts antingen jättebra eller inte alls med en person. Vad det handlar om är magkänsla.

Nu ska jag få en ny läkare, och förra veckan kom en kallelse. Trots att kallelsen bara innehöll datum, tid och namnet på läkaren så skrek min magkänsla ”NEJ”. Jag kände att det här kommer inte att bli bra, och dessutom visade det sig att läkaren ännu inte börjat jobba på mottagningen. Det gjorde mig ännu mer illa till mods eftersom jag, som är personkänslig och har svårt att lita på människor, väldigt gärna vill gå till någon som min samtalskontakt vet vem det är, och som hon tror kan vara bra för mig. För mig handlar det inte bara om att få en läkare, utan om att få rätt läkare.

Innan dagens besök hos samtalskontakten hade jag tittat lite på vilka läkare som finns på mottagningen, och min magkänsla sa att läkare X, Y eller möjligen Z nog skulle kunna vara rätt läkare för mig. Idag berättade jag för samtalskontakten att det inte känns bra med en för mottagningen helt okänd läkare, och med risk för att framstå som ett ufo berättade jag även att min personkänslighet ibland kan vara så stark att det är som om människor blinkar rött (katastrof) eller grönt (väldigt bra).

Samtalskontakten förstod min oro till fullo och skulle se om det möjligen gick att ordna så att jag kan få en läkare som hon vet vem det är. Hon nämnde då två läkare – X och Z – och sa att de nog har det jag efterfrågar. Hon frågade också om jag, när jag kollade vilka läkare som fanns, hade hittat några som blinkade rött, så jag svarade att läkare A och B hade blinkat rött. Samtalskontakten tyckte då att jag kunde kolla lite till, och se om där fanns någon som blinkade extra mycket grönt, så det gjorde jag när jag kom hem. Jag ringde sedan och meddelade att magkänslan säger att läkare X känns bäst. Vilken läkare det blir i slutändan vet jag förstås inte säkert, men nu har i alla fall magkänslan fått säga sitt.

Kommentarer till “Människor och magkänsla

  1. För mig är det precis tvärtom, tror gott om alla! Jag har blivit misshandlad och utnyttjad av en man i ett tidigare förhållande. Mycket mobbning. Ändå har jag svårt att se vilka jag ska undvika! Utsattes för sexuellt ofredande 2013. Jag såg inte att han var farlig. När jag kom hem hade han följt efter mig och då kände jag att det gått för långt. Min sambo var hemma och han sa att jag måste ringa 112. Polisen kom snabbt! Mannen hade gjort så mot andra också. Han blev dömd. Måste vara bättre att ha magkänsla vilket jag uppenbart saknar. Hör väl ihop med aspergers syndrom, att inte kunna ”läsa av”.

    1. Vilken tur att mannen som ofredade dig åkte fast och blev dömd! Det är hemskt att det finns så galna människor i världen. 🙁

      Jag har egentligen också svårt att läsa av människor. Jag kan t.ex. inte uppfatta ansiktsuttryck såvida inte personen i fråga har en mycket långsam och tydlig ansiktsmimik, alternativt teatersmink. Jag känner inte heller av någons sinnesstämning (om jag inte känner personen mycket väl) utan det krävs att personen i fråga talar om hur hen mår. Däremot har jag en magkänsla som säger att jag kommer att gå jättebra ihop med en viss person, eller att jag inte kommer att funka alls med en annan. Man kan väl säga att min magkänsla är koncentrerad till personkemi.

  2. Vad intressant! Jag brukar nog själv inte få dåliga vibbar baserad på personens namn men däremot får jag precis som du dåliga vibbar av vissa personer. När jag var yngre, tyckte de vuxna att jag skulle strunta i min magkänsla och därför gjorde jag det. Men det visade sig alltid att jag aldrig trivdes i personens sällskap om jag hade fått dåliga vibbar från början. De gånger jag blev sviken eller tyckte att jag inte hade något gemensamt med personen hade jag innerst inne haft en dålig magkänsla från början men ignorerat den.

    Nuförtiden är jag jättenoga med att jag ska få bra vibbar om jag ska bli vän med en person. Det enda jag var tvungen att lära mig var att faktiskt lyssna på min magkänsla och strunta i att lyssna på snack om att alla förtjänar en chans! Det är bara en gång jag haft fel, men annars har min magkänsla alltid haft rätt. Om jag känt från första början att personen ger mig bra vibbar brukar jag trivas med personens sällskap i längden. Jag fick till exempel jättebra vibbar när jag såg min exman på en tunnelbanestation för första gången och därför föreslog jag att vi skulle byta nummer och ses. Nu höll iofs vårt äktenskap inte i längden av andra anledningar, men han var ändå en jättebra person och jag ångrar inte att jag tog kontakt med honom. Det är väldigt sällan jag får bra vibbar av främlingar på det här sättet annars, oftast brukar jag istället tycka att många människor verkar falska även om de är trevliga.

    1. För mig handlar det inte heller om namnet i sig, utan bakom varje namn finns en person och det är på något vis dem jag får bra respektive dåliga vibbar av. Jag vet dock inte riktigt hur det går till. Om det helt och hållet hade suttit i namnet så hade jag ju fått exakt samma vibbar av alla som heter t.ex. Per Persson, men det får jag ju inte.

      Vad tråkigt att de vuxna tyckte att du skulle strunta i din magkänsla. 🙁 Jag känner igen mig i det där med att ignorera sin magkänsla. Jag har också gjort så, mycket p.g.a. att jag underskattat magkänslan och tänkt att den inte kan stämma, att jag bara inbillar mig o.s.v. Jag har tänkt att ”om jag träffar den här personen några gånger så kanske det börjar kännas bra”, men det har det sällan gjort.

      Vad bra att du inte längre ignorerar din magkänsla. 🙂 Det låter häftigt att din exman gav dig bra vibbar redan när du såg honom i tunnelbanan! Vilken himla tur att du vågade ta kontakt med honom. 🙂 Relationer kan såklart ta slut av många olika anledningar, det behöver ju inte vara så att man varit fel för varandra från början. Precis som du så brukar jag trivas i personens sällskap om jag fått bra vibbar från början, och om jag fått dåliga vibbar från början så blir det sällan bra. Enstaka undantag (åt båda håll) har dock funnits.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *