Anställningsintervju vs. arbete

Att skriva ett personligt brev som tilltalar arbetsgivaren och att göra en lyckad intervju är A och O för att få ett arbete. Om man gör en mindre bra intervju tror ofta arbetsgivaren att man kommer att göra ett mindre bra jobb. Om man istället gör en jättebra intervju – ja, då tror arbetsgivaren troligen att man kommer att göra ett jättebra jobb. I många fall är det säkert så också, men om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med en ojämn begåvningsprofil så kan det vara annorlunda. Exempel:

Patrik tycker att det är väldigt svårt att skriva jobbansökningar. Han har svårt att veta vad – och hur mycket – han bör berätta om sig själv och han är osäker på hur han ska formulera sin ansökan för att väcka arbetsgivarens intresse. Det här med att sälja in sig själv är inte alls Patriks grej, så när han ska söka jobb i en livsmedelsbutik tar han hjälp av en god vän. Vännen förklarar vad Patrik ska berätta om sig själv och vad han inte ska berätta, hur arbetsgivaren troligen tänker och vilka formuleringar som är lämpliga och inte lämpliga att använda sig av. Med hjälp från vännen skriver Patrik sedan ett säljande ansökningsbrev där han beskriver varför han är intresserad av jobbet i livsmedelsbutiken och där hans främsta styrkor kommer fram.

En tid senare blir Patrik kallad till anställningsintervju. Arbetsgivaren – som läst Patriks personliga brev där han bl.a. beskriver sig själv som initiativrik, stresstålig och praktiskt lagd – blir fundersam under intervjun med den tystlåtna, uppenbart nervösa, killen som nätt och jämnt ser henne i ögonen. Hon tycker att han framstår som bortkommen och lättstressad snarare än initiativrik och stresstålig, så han får inte jobbet.

Så småningom får Patrik anställning i en annan livsmedelsbutik. Han arbetar mycket koncentrerat och utför sina arbetsuppgifter noggrant. Han är duktig på att se vad som behöver göras och är mycket självgående. Han är skicklig när det kommer till att inventera och fylla på varor i hyllorna och han vet precis vilka varor som finns och var, något som gör honom uppskattad av kunderna. Patriks förmåga att hyperfokusera på det han håller på med gör att han behåller lugnet även i de stressigaste situationer.

Patriks begåvningsprofil ser ut som så att han har väldigt svårt för sociala situationer och att uttrycka sig. Däremot är Patrik mycket praktiskt lagd. Han är bra på att se vad som behöver göras och är oerhört stresstålig i situationer där han känner sig trygg. Därför lämpar sig Patrik alldeles utmärkt för ett praktiskt arbete.

Jenny tycker att det är väldigt enkelt att skriva jobbansökningar. Hon vet exakt vad – och hur mycket – hon bör berätta om sig själv och hur hon ska formulera sin ansökan för att väcka arbetsgivarens intresse. Jenny har en bra uppfattning om hur arbetsgivaren tänker och vilka formuleringar som är lämpliga att använda sig av. Hon vet precis hur hon ska göra för att sälja in sig själv. När hon ska söka jobb i en livsmedelsbutik skriver hon därför ett säljande ansökningsbrev där hon berättar varför hon är intresserad av jobbet och där hennes främsta styrkor kommer fram.

En tid senare blir Jenny kallad till anställningsintervju. Arbetsgivaren – som läst Jennys personliga brev där hon bl.a. beskriver sig själv som målmedveten, driven och noggrann – får ett bra intryck av den propert klädda, mycket verbala tjejen, som ställer många frågor och som dessutom verkar genuint intresserad av att arbeta i en livsmedelsbutik. Jenny får jobbet.

Jenny arbetar mycket koncentrerat och det märks att hon gör så gott hon kan. Hon har dock stora svårigheter att se vad som behöver göras och klarar därför inte av att arbeta självständigt. Jenny har även svårt att se hur varorna bör placeras i hyllorna och hon arbetar väldigt långsamt. Hon är alltid trevlig men har svårt att lära sig att hitta i butiken, vilket gör att hon får problem att hjälpa kunderna tillrätta. Jenny klarar inte av att stänga ute sinnesintryck och kan bara fokusera på en sak i taget, något som gör att hon blir blockerad i stressiga situationer.

Jennys begåvningsprofil ser ut som så att hon har svårt med motorik och att tolka synintryck. Hon har även svårt att hålla flera bollar i luften och att hantera sinnesintryck. Däremot är Jenny mycket verbal. Hon har lätt för att uttrycka sig i såväl tal som skrift och är bra på att fylla i blanketter och uträtta myndighetsärenden. Jenny är även kreativ och har livlig fantasi. I livsmedelsbutiken inser hon att hon inte lämpar sig särskilt bra för ett praktiskt arbete, men när hon senare får ett jobb där hon får använda sig av sina verbala och kreativa förmågor så fungerar det jättebra.

Själv är jag helt klart en Jenny. Jag har alltid haft lätt att söka och få jobb, men när jag jobbat med praktiska saker så har jag haft väldigt svårt att klara av arbetsuppgifterna. Ändå är jag jättetacksam mot arbetsgivarna för att de anställt mig, för tack vare dem har jag verkligen fått chansen att prova! Jag önskar bara att många arbetsgivare inte vore så snabba med att döma, utan att människor som fungerar som Patrik oftare fick en chans. Att prata med en potentiell arbetsgivare är någonting helt annat än att plocka upp varor i hyllor, sitta i kassan eller köra truck. En mindre lyckad intervju innebär därför inte automatiskt att personen i fråga kommer att göra ett dåligt jobb.

Kommentarer till “Anställningsintervju vs. arbete

  1. Jag är också som Jenny! Under mina första år i Stockholm var det alltid lätt för mig att fixa lägenheter (andrahandskontrakt) i Stockholm för jag var bra på att prata med hyresvärdarna. De trodde förmodligen jag såg ut som en person som skulle hålla lägenheten städad, men det som de inte visste om var det alltid var min exman som städade och höll ordning.

    På samma sätt hade jag förut alltid lätt att få jobb hur lätt som helst. Chefen i mataffären var imponerad över mina språkkunskaper, och självklart trodde hon att en sån person som utåt sett verkade vara begåvad skulle kunna sätta upp varor i hyllor. Hon trodde såklart att om man kan många språk, måste man kunna vanliga saker som sätta upp plastpåsar i affären, sätta upp reklam osv. men så funkar inte jag! 😉

    1. Jag känner verkligen igen mig! När jag jobbade eller pluggade hade jag också lätt att ordna andrahandskontrakt, för precis som du var jag bra på att prata med hyresvärdarna. Nu när jag har aktivitetsersättning är det mycket svårare, men jag tror ändå att det är en stor fördel att jag är bra på att skriva annonser och att jag vet hur jag ska uttrycka mig när jag svarar på andras annonser.

      Jag vet ju att det är så att man, om man är duktig på språk, också förväntas kunna vanliga praktiska saker, men jag tycker ändå att det är konstigt för i min värld hänger det inte alls ihop. Språklig intelligens och performance-intelligens (eller vad det nu kallas) är ju två helt olika saker.

    1. Jag håller med om att det är märkligt. Verbala färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter är ju tre helt skilda saker. Jag tycker att det är jättekonstigt att de förväntas hänga ihop.

  2. ”I många fall är det säkert så också, men om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med en ojämn begåvningsprofil så kan det vara annorlunda.”

    Ojämn och ojämn. Vi som har NPF har ofta en ojämn begåvningsprofil jämfört med normala människors begåvningsprofil. Det beror nog lika mycket på att begåvningstesterna är utformade för normala hjärnors sätt att tolka och bearbeta information på som på att vi har en ojämn begåvningsprofil. Om testerna hade varit utformade för oss så hade de flesta normala människor troligtvis fått en ojämn begåvningsprofil. Att acceptera att vi har en ojämn begåvningsprofil är att acceptera att den normala hjärnans funktion ska vara mall för hur en hjärna ska tolka och bearbeta information. Går det ens att mäta en aspergares begåvning med tester som är konstruerade med normala hjärnor som mall? Ur ett diagnostiskt perspektiv är begåvningstesterna intressanta eftersom de visar på att begåvningen avviker från förväntat resultat.

    1. Vilket indikerar på en utvecklingsneurologisk avvikelse. Men om begåvningsprofilen är ojämn är en definitionsfråga tycker jag.

    2. Så kan man förstås också se det. Vad som är jämnt och ojämnt beror ju på ur vilken vinkel man ser det. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *