Hur vet man om man har en ojämn begåvningsprofil?

Den frågan får jag ofta, och idag tänkte jag att jag skulle försöka besvara den.

När man genomgår en neuropsykiatrisk utredning får man göra olika intelligenstester i syfte att försöka kartlägga ens förmågor inom olika områden. Bl.a. mäts verbala förmågor, visuell perceptionsförmåga, uppmärksamhet och snabbhet. Om man har en jämn begåvningsprofil – vilket majoriteten av alla människor har – blir testresultatet troligen ungefär detsamma inom alla områden. Om man däremot har en ojämn begåvningsprofil – vilket många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har – kanske resultatet istället blir just ojämnt, d.v.s. att man presterar jättebra på vissa deltest och mindre bra på andra.

Den ojämna begåvningsprofilen ser olika ut hos olika personer. Det är också olika hur ojämn begåvningsprofilen är. Man kan t.ex. jämföra det med huvudvärk. En del personer har bara lite ont i huvudet medan andra har jätteont. Samma sak är det med den ojämna begåvningsprofilen. Graden av ojämnhet skiljer sig åt mellan olika personer. Om man har en mycket ojämn begåvningsprofil, vilket jag själv har, är det möjligt att resultaten på de olika deltesten skiljer sig så mycket åt att man presterar klart övergenomsnittligt inom några områden och klart undergenomsnittligt inom vissa andra.

Vilka tester man får göra kan skilja sig något åt beroende på var utredningen görs, men vanligt är att man t.ex. får svara på allmänbildningsfrågor, berätta vad olika ordspråk betyder, repetera siffror, lägga mönster med klossar, och försöka se detaljer i bilder. Jag presterade bäst (klart övergenomsnittligt) när det gällde abstrakt verbal förståelse, och sämst (betydligt undergenomsnittligt) på de tester som på olika sätt handlade om att tolka synintryck. Jag presterade även bra när det gällde ordförråd och allmänbildning, men på tester som mätte motorisk snabbhet och reaktionsförmåga blev resultaten lägre.

När min utredning var klar berättade psykologen att testresultaten stämde väldigt väl överens med hur jag själv upplevt mina styrkor och svårigheter. Det var väldigt skönt att höra, för när jag fick pappren med testresultaten så kändes det som att jag fick en karta över hur jag själv fungerar. Jag väljer att se det som en karta, för på samma sätt som en geografisk världskarta ger en beskrivning av hur världen ser ut så skulle man kunna säga att resultatet av ovan nämnda tester kan ge en – ungefärlig – beskrivning av hur en människas begåvningsprofil ser ut.

Kommentarer till “Hur vet man om man har en ojämn begåvningsprofil?

  1. När jag gjorde min diagnos, fick jag höra att jag har en ovanligt ojämn begåvningsprofil. När jag frågade läkaren om det inte var vanligt att ha det när man har Aspergers syndrom, svarade hon att det är vanligt men att det även finns stora gradskillnader här och att min begåvningsprofil är ännu mer ojämn än många andras.

    Jag tycker att det är jobbigt att ha en ojämn begåvningsprofil eftersom andra människor ofta inte förstår att jag faktiskt fungerar så här och att jag inte kan göra något åt att jag har svårt för saker som är lätta för många andra och tvärtom.

    1. Vad intressant att du fick höra att din begåvningsprofil är mer ojämn än många andras. I mitt utredningsutlåtande står det att min begåvningsprofil är ”mycket ojämn” men om den är ovanligt ojämn eller inte har jag ingen aning om. På testerna under utredningen presterade jag alltifrån klart övergenomsnittligt till betydligt undergenomsnittligt, så ”mycket ojämn” känns definitivt som en passande beskrivning av min begåvningsprofil.

      Jag har också erfarenhet av att det ofta är svårt att få andra människor att förstå att det är såhär jag fungerar och att jag inte bara kan ”träna upp” det och bli som dem.

  2. Hej igen Johanna när jag ser hur du beskriver dina utredningsresultat kan jag säga att de påminner mycket om mina. Har också ibland kommenterat Paulas blogg och hon har också berättat om sina ojämna begåvning.

    Min största styrka är inte alltid att uttrycka mig begripligt och ibland går jag lätt in i för komplicerade resonemang min intuition säger mig dock att det vore mycket intressant att jämföra detta närmare.

    Jag är ingen läkare, utan en dataintresserad kille som jobbar som gymnasielärare i matematik och dataämnen. Jag har slukat i princip allt om diagnoser och hjärnan sen jag blev intresserad av det här för en del år sedan varför jag nog har andra synsätt på de här frågorna än läkare man möter i vården.

    Det faktum att jag är man och du och Paula är kvinnor säger antagligen mer om jag testar mycket udda för att vara man. Det du beskriver här och att vi testar relativt lika trots olika kön bekräftar än mer om att jag testar mycket udda för att vara man.

    Människor som känner mig väl skulle nog att säga att jag har en klar blandning av manliga och kvinnliga drag kanske något åt det androgyna hållet vilket också bekräftas av att jag testar mer som en kvinna än man i medeltal.

    Mina intressen i den här frågorna är flera
    1.Vetenskaplig nyfikenhet
    2.Visa att det kan vara så att människor med npf diagnoser kan prestera bättre än vad tester anger, och därigenom lyfta denna grupp, kanske i slutändan kunna få bort folk från ställen där de placerats pga en utredning när de egentligen fungerar bättre i verkligheten
    3.Utbyta erfarenheter med andra för att kanske kunna hitta olika kompensations sätt
    4.Kanske eventuellt kunna hjälpa andra att finna bra kompensationssätt genom att dela med mig av mina erfarenheter och kanske kunna visa i en bra kompensationsriktning
    När man experimenterar med olika kompensations stragerier finns aldrig någon absolut garanti för att lyckas, men ju mer man försöker så kanske man kan hitta något som funkar

    Jag förstår av din blogg att du för närvarande verkar vara i en ganska tuff situation emotionellt och förstår att den här typen av inlägg kanske inte är det första man dyker ner i en sådana situation.

    Hör därför gärna av dig igen angående dessa frågor då du kanske har ett emotionellt bättre läge och mer tid att reflektera över dessa inlägg.

    Hälsningar Rikard Grossman-Nielsen

    1. Hej!

      Tack för dina intressanta inlägg! 🙂 Jag lovar att svara lite utförligare så snart jag fått ordning på den rådande situationen med psykiatrin.

      //Johanna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *