Att överklaga myndighetsbeslut

Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ansöker någon gång om stöd från en eller flera myndigheter. Det kan t.ex. röra sig om aktivitetsersättning eller boendestöd. Ofta blir man beviljad det stöd man ansökt om, men någon gång kan det hända att man får avslag. Det kan också hända att man blir beviljad stödet, men inte i den omfattning man ansökt om. Om man får ett negativt beslut kanske man känner sig uppgiven och ledsen, men då kan det vara bra att veta att det inte behöver vara kört. Ett myndighetsbeslut går att överklaga.

Att man överklagar ett myndighetsbeslut innebär inte automatiskt att myndigheten kommer att ändra sitt beslut, men det kan också bli så att de faktiskt ändrar det. Att en myndighet anser att man inte behöver – eller har rätt till – det stöd man ansökt om, innebär ju inte nödvändigtvis att myndigheten har rätt. De som jobbar på myndigheterna är också bara människor, och människor kan ha fel. Myndighetspersoner kan, precis som alla andra, missförstå. Det är heller inte säkert att de alltid tolkar den egna myndighetens regler korrekt. Om man anser att handläggaren har fattat ett beslut utan att ta hänsyn till sådant som man själv tycker är viktigt att ta hänsyn till, eller om man anser att handläggaren fattat ett beslut som går emot myndighetens egna regler, så ska man absolut överklaga.

Myndighetsbeslut ska oftast överklagas till Förvaltningsrätten, men vissa myndigheter (t.ex. Försäkringskassan) vill själva ompröva beslutet först. Om man, när myndigheten omprövat beslutet, fortfarande inte är nöjd, har man möjlighet att överklaga till Förvaltningsrätten. Att överklaga till Förvaltningsrätten kan låta skrämmande, men i de allra flesta fall behöver man inte komma till domstolen. Vanligtvis sker allting skriftligen, via post.

När man skriver en överklagan är det jätteviktigt att följande information finns med:

* Vilket beslut man vill överklaga
* Hur man vill att beslutet ska ändras
* Varför man vill att beslutet ska ändras
* Namn, personnummer, adress och telefonnummer

Utöver själva överklagan kan man skicka med bilagor som man själv anser ha betydelse i ärendet och som styrker det man säger. Det kan t.ex. röra sig om läkarintyg eller inkomstuppgifter.

För att få reda på adressen dit man ska skicka sin överklagan, tittar man på det skriftliga beslutet från myndigheten i fråga. Där framkommer vart man vänder sig om man inte är nöjd med beslutet och – mycket viktigt – hur lång tid man har på sig att överklaga. Vanligt är att man har tre veckor på sig från att man tog emot beslutet, men när det gäller Försäkringskassans beslut är tidsfristen istället två månader.

Om man har överklagat ett myndighetsbeslut till Förvaltningsrätten men inte är nöjd med beslutet därifrån, kan man överklaga till Kammarrätten. Om man blir missnöjd även över Kammarrättens beslut, kan man överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Vilken kammarrätt man ska överklaga till, och hur lång tid man har på sig, står i beslutet från Förvaltningsrätten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *