Kontakt

Ser någonting på bloggen konstigt ut? Fungerar inte allt som det ska? Syns inte din kommentar fastän du postade den för flera dagar sedan? Då får du hemskt gärna kontakta mig så försöker jag fixa till det. 🙂 

 

 

Kommentarer till “Kontakt

  1. Vilken otroligt intressant blogg! Jag har i mitt arbete på senaste tiden träffa många människor med olika funktionshinder, något som är ganska nytt för mig.Och jag har sällan stött på så mycket värme och livsglädje, trots att alla dessa människor har haft det otroligt tufft. Detta ledde till att jag snöat in på att läsa om funktionshinder, framförallt autismspektrumdiagnoser, som jag finner väldigt intressant. Det är spännande att läsa om hur du tänker kring saker som för mig verkar så självklart, som till exempel hur saker hänger ihop. Jag tror att en ökad öppenhet är nyckeln till en ökad förståelse och därför mer medmänsklighet. Jag vill bli mer utbildad och bli en bättre och förstående människa men är rätt blyg och vågar inte alltid fråga om sådant som kan uppfattas som känsligt. Jag hoppas att du kommer fortsätta med ditt viktiga arbete.

    1. Tack så jättemycket! 🙂 Det är väldigt roligt att höra att du tycker att bloggen är intressant! 🙂

      Så roligt att du fått upp intresset för människors olika sätt att fungera, det gör mig glad. 🙂 Det behövs människor som du, d.v.s. människor som ser autismspektrumtillstånd som någonting intressant och som öppnar upp för att tänka utanför boxen.

      Precis som du så tror jag att öppenhet leder till ökad förståelse och mer medmänsklighet. Det är svårt att förstå någonting som man inte har kunskap om, och det blir svårt att skaffa sig kunskap om den inte finns att hämta någonstans.

      Vad modigt att du skriver här trots att du är blyg! Jag förstår att det inte är så lätt att fråga om sådant som kan vara känsligt. Jag är själv en rätt finkänslig person och vill inte få någon att känna sig obekväm. Vad det gäller funktionsnedsättningar är det ju så olika hur öppna vi människor är och vad vi känner oss bekväma med att andra människor frågar. En del vill inte alls prata om sin funktionsnedsättning, andra är jätteöppna och kanske t.o.m. föreläser eller skriver böcker om sin funktionsnedsättning. Själv brukar jag, när jag är nyfiken på en annan människas funktionsnedsättning, helt enkelt fråga om jag får fråga. Jag brukar också tillägga att det är helt okej om personen inte vill, för det känns viktigt att respektera att alla väljer att vara olika öppna.

      Om det är någonting du undrar så är du jättevälkommen att fråga! Att folk ställer frågor ser jag bara som positivt. 🙂 Eftersom du verkar vara extra intresserad av just autismspektrumtillstånd så kan jag även rekommendera Paula Tillis blogg. Hon bloggar också om Aspergers syndrom och hon och jag är både lika och olika. Autismspektrumtillstånd kan ta sig väldigt olika uttryck hos olika personer.

  2. Hej Johanna.
    Jag arbetar med personer inom autismspektat i en daglig verksamhet. (Ja, egentligen jobbar jag på flera dagliga verksamheter i perioder.)

    Har mycket glädje av dina bloggar (läser just nu igenom den äldre från 1177) och tycker du går igenom många viktiga och tankeväckande saker som jag aldrig kunnat tillgodogöra mig på annat sätt. Fann bloggen för en vecka sedan.

    Handen på hjärtat: Just ”asperger”, i spektrat, har varit något som jag haft svårt att förstå mig på. Flera jag träffat i mitt arbete har varit tillsynes”vanliga”, vilket förvirrat mig och kanske till och med försvårat för mig att hålla ett professionellt förhållningssätt.

    Ta inte illa upp. Med ”tillsynes vanliga” menar jag att jag inte alltid uppfattat vad för bekymmer diagnosen innebär för individen, i det inre.
    ”Vad gör den här människan här? Vad kan h*n behöva stöd med?” har jag tänkt för mig själv. (Min kunskapslucka kring allt detta kan bero på att jag vikarierat kortare stunder och inte fått en helhetsbild. Har jobbat längre med personer som har andra diagnoser.)

    Hur som helst..

    Du har ju skrivit mycket om det där, att en bruten arm syns men att till exempel inte superstress nödvändigtvis syns utåt.

    Som tur är har jag nu en massa inlägg att läsa igenom, och du har redan i flera inlägg svarat på många av de funderingar jag haft.
    Har hunnit läsa inlägg till augusti 2014 på den äldre bloggen och läser med stort intresse vidare.

    Du är den duktigaste skribenten i det här ämnesområdet som jag läst.
    Fortsätt skriva när du har ork och energi. 🙂

    1. Hej Anonym!

      Tack för att du delar med dig av dina tankar och funderingar! Jätteroligt att höra att du uppskattar mina bloggar och att du tycker att jag skriver på ett bra sätt. Det gör mig väldigt glad! 🙂

      Precis som du upplevt så är det ju så att många som har Aspergers syndrom kan upplevas som neurotypiska (d.v.s. ”vanlig”/utan funktionsnedsättning) just p.g.a. att Aspergers syndrom är en osynlig funktionsnedsättning, d.v.s. alla symtom märks inte utåt. Det kan jämföras med huvudvärk som ju i allra högsta grad är ett symtom, men som inte heller märks utåt. Om en person har ont i huvudet, och man som utomstående vet om detta, kan det vara väldigt svårt att förstå hur personens huvudvärk tar sig uttryck om personen i fråga inte berättar det. För att man ska kunna förstå respektive bli förstådd kan man behöva prata om huvudvärken, och så är det oftast när det kommer till Aspergers syndrom också.

      Med detta vill jag säga att det är fullt förståeligt att du har funderingar kring det som inte syns (vi människor har ofta funderingar kring det icke-konkreta vi möter i livet) och du ska veta att dina frågeställningar är jättevanliga. Många bär på samma undringar, och precis som jag anser att det är viktigt att vi med Aspergers syndrom tillåts fråga när vi känner oss osäkra så anser jag att det är lika viktigt att personer i vår omgivning tillåts fråga när de känner sig osäkra. Det är superviktigt att även det som inte syns tas på allvar (det abstrakta finns ju precis lika mycket som det konkreta, t.ex. så är ju känslor lika verkliga som saker) men nyckeln till att förstå det som inte syns är ofta att fråga och lyssna. Lyssna när personerna som har Aspergers syndrom berättar om sin funktionsnedsättning och fråga om det som du undrar, det som du känner att du behöver få svar på för att kunna förstå. Vi med Aspergers syndrom är, precis som personer utan diagnos, olika öppna med oss själva – men fråga har man alltid rätt att göra. 🙂

      En annan sak som verkar förvirra många är att många av oss är rätt motsägelsefulla (”å ena sidan, å andra sidan”) samt att Aspergers syndrom kan ta sig så oerhört olika uttryck hos olika personer. Vi är lika olika som alla andra, men precis som personer utan diagnos vanligen har vissa gemensamma ”symtom” (t.ex. att de flesta inte upplever kallprat som särskilt besvärande) så har vi med Aspergers syndrom det också. När jag läste din kommentar så kom jag att tänka på att jag ju kan skriva ett blogginlägg om sådant som vi med Aspergers syndrom ofta har gemensamt. Tack för att du inspirerade mig! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *