Att göra skillnad på människor, del 1

De flesta vuxna människor ägnar sig då och då åt att para ihop strumpor. Många av oss tycker inte bara att det är viktigt att strumporna hamnar i par, utan också att de hamnar i par med en likadan strumpa av samma modell. Den vita strumpan med grisar paras ihop med en annan strumpa med grisar, den vinröda raggsockan med en annan vinröd raggsocka, ridstrumpan med en likadan ridstrumpa o.s.v. Om grisstrumpan inte skulle hitta den andra grisstrumpan så är chansen stor att den hamnar på ett särskilt ställe bland andra strumpor som det också bara finns en av. Där kan grisstrumpan bli liggande i evigheters evighet, för att kombinera den med den rosa strumpan – som också legat på det särskilda stället i evigheters evighet – är inte tänkbart. De båda strumporna är inte lika och därför passar de inte ihop.

Många – men inte alla – människor parar ihop sig själva på samma sätt. Arbetarklass umgås med arbetarklass, medelklass med medelklass och överklass med överklass. Studenter tyr sig till andra studenter, kulturarbetare till kulturarbetare och akademiker till akademiker. Rödgröna umgås med rödgröna, borgerliga med borgerliga och anarkister med andra anarkister. Att den ekonomiskt utsatta från förorten skulle umgås med den välbärgade från innerstan, eller att sistaårseleven på gymnasiet skulle umgås med någon som går sista året på universitetet, verkar för många vara otänkbart. Lika otänkbart tycks det vara att anarkisten skulle umgås med moderaten eller att den som mår psykiskt dåligt skulle umgås med någon som är en flitig författare av självhjälpsböcker. Dessa människor befinner sig i olika livssituationer med olika villkor och därför är chansen stor att de tycker – eller tar för givet – att de inte passar ihop.

Själv fungerar jag inte på det sättet. För mig är det inte alls viktigt att de människor jag har omkring mig befinner sig i samma livssituation och/eller att de har samma sociala eller ekonomiska status. Däremot lägger jag stor vikt vid starka, godhjärtade och unika personligheter samt intellektuellt och emotionellt utbyte. De där starka, godhjärtade och unika personligheterna finns hos människor i alla livssituationer, samhällsklasser och positioner. Den hemlösa kvinnan som ber om pengar utanför tunnelbanestationen kan ha en stark, godhjärtad och unik personlighet liksom förskolläraren, pizzabagaren och företagets VD.

Att man lever olika liv, kommer från olika samhällsklasser och befinner sig i olika positioner behöver heller inte betyda att man inte kan vara intellektuellt och känslomässigt lika. Den ekonomiskt utsatta från förorten och den välbärgade från innerstan kanske inte kan eller vill köpa sina kläder i samma butiker, gå på samma restauranger eller ägna sig åt samma helgnöjen, men kanske bär båda på samma dröm om att fly bort någonstans. Kanske känner båda sig instängda i sina relationer, kanske gråter båda tyst i sängen när livskamraten somnat. Kanske fascineras båda två av zebror. Kanske är dessa två människor så olika men ändå så lika. Kanske passar de faktiskt ihop.

Kanske skulle det – om man såg bortom färger och mönster – visa sig att grisstrumpan och den rosa strumpan är precis lika tjocka, lika sköna och att de värmer fötterna precis lika bra. Kanske skulle det visa sig att de är så olika men ändå så lika. Kanske skulle det visa sig att de faktiskt passar ihop.

Kommentarer till “Att göra skillnad på människor, del 1

  1. I min byrå finns det inga par , allt ligger inträngt huller om buller . Jag bryr mig inte om att vika och hålla på utan trycker in allt bara , jag känner en del akademiker och kulturarbetare och rika också och många är hur lätta som helst att prata och umgås med , blir det knepigt så beror det ofta på mig själv har jag kommit underfund med på äldre dar . Nu för tiden när jag möter någon för första gången och får ett dåligt intryck så vet jag att efter några möten kan den personen vara hur bra och trevlig som helst , förr så dömde jag nog för fort om det inte kändes bra men nu vet jag att jag inte ska vara för snabb med mina tankar och intryck

    1. Så gör jag med lakan. 🙂 Det skulle ta så mycket energi för mig att vika dem och den energin lägger jag hellre på annat. Därför brukar jag bara veckla ihop lakanen lite och trycka in dem i skåpet. De blir visserligen lite skrynkliga, men jag sover inte sämre för det. 🙂

      Vad roligt att du känner människor som är lätta att prata och umgås med. 🙂 Det är skönt när det är på det viset. Jag håller med om att första intrycket av en människa kan vara helt fel. Jag har blivit både positivt och negativt överraskad vid andra, tredje eller kanske t.o.m. fjärde mötet. Jag brukar också försöka ge människor en ärlig chans, men vid enstaka tillfällen har det hänt att det känts så fel att jag redan från början insett att jag inte kommer att fungera ihop med personen i fråga. I de fallen har jag gått på min magkänsla.

  2. Jag bryr mig inte heller om vilka slags människor jag umgås med. Många har varit chockade när de fått veta att jag under livets gång har umgåtts med allt ifrån kommunister till sverigedemokrater, 15-åringar till 60-åringar, homosexuella till homofober, religiösa tll ateister osv. Men om jag har roligt med någon, bryr jag mig inte om hens livssituation. Däremot har jag numera lärt mig att jag passar allra bäst ihop med människor som delar mina grundläggande värderingar (som t ex att man måste respektera ALLA människor) och politiska åsikter.

    När det gäller strumpor så har jag faktiskt inga problem med att ha omaka strumpor på mig speciellt när jag är hemma. Men då brukar mina gäster kommentera det. Då har jag alltid undrat: ”men vem bryr sig, vi är ju bara hemma” 😀

    1. Vad härligt att du har umgåtts med så många olika människor! Jag kan tänka mig att det har berikat ditt liv. Jag kan dock förstå att det känns bäst att umgås med människor som delar dina grundläggande värderingar och politiska åsikter. Även jag trivs bäst tillsammans med människor som delar mina grundläggande värderingar eftersom det är viktigt för mig med ett intellektuellt och emotionellt utbyte, och det har jag märkt att jag bäst får med personer som delar mina grundläggande värderingar.

      Jag använder mest strumpbyxor och har nästan bara strumpor till mysbyxorna hemma. Oftast är mina strumpor i par, men däremot slänger jag inte strumpor som det bara finns en av. Istället använder jag den strumpan tillsammans med en annan strumpa som det också bara finns en av. Jag tycker att det kan vara riktigt snyggt med udda strumpor, men det är förstås en smaksak. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *