Ekonomiskt stöd vid dyra utgifter

Om man lever på sjuk- eller aktivitetsersättning har man en väldigt låg inkomst. Det innebär att det ofta är svårt att lägga undan pengar och om man inte har något sparkapital sedan tidigare, eller inte har möjlighet att få ekonomisk hjälp av anhöriga, kan det vara mycket svårt att bekosta dyra men nödvändiga saker som tandvård, glasögon eller dator. Kanske oroar man sig ständigt för att få hål i tänderna eftersom man inte vet hur man ska kunna betala för en lagning. Kanske går man runt i gamla, slitna glasögon med alldeles för svaga glas eftersom man inte har råd med nya. Om datorn är ett viktigt hjälpmedel kan det bli riktigt kämpigt om den går sönder efter garantitidens slut och man varken har pengar till att köpa en ny dator eller till att laga den gamla.

Att delbetala tandläkarräkningen, glasögonen eller datorn är en möjlighet för en del personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, men inte för alla. Beroende på hur låg ersättning man har – och vilka utgifter man har för övrigt – kan det vara så att det helt enkelt inte finns utrymme för en avbetalning på ett par hundralappar i månaden. Det kan också vara så att man – p.g.a. att man någon gång hamnat i ekonomisk knipa – har en betalningsanmärkning och därför blir nekad en avbetalningsplan. Då kan det vara bra att veta att det – trots att man har en väldigt låg inkomst finns vissa möjligheter att kunna gå till tandläkaren, skaffa nya glasögon eller köpa en ny dator. Det finns med andra ord hopp:

Tandvårdsstödsintyg
Om man har en funktionsnedsättning som berättigar till stöd enligt LSS (vilket bl.a. Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd gör) kan man ha rätt till ett s.k. tandvårdsstödsintyg. Jag skriver kan eftersom det hos kommuner och landsting råder delade meningar om vilka som har rätt till detta tandvårdsstödsintyg. En del kommuner och landsting menar att det räcker att man har rätt till stöd enligt LSS, medan andra hävdar att man måste ha en pågående insats, d.v.s. att man måste ha stöd enligt LSS. Vilka det är som egentligen har rätt tycks vara högst oklart. Därför har det också blivit så att personer som har rätt till stöd enligt LSS – men som inte har någon pågående insats – beviljas tandvårdsstödsintyg i en del kommuner men nekas i andra.

För att ta reda på hur lagen tolkas där just du bor kan du kontakta kommunens LSS-handläggare. Du behöver inte ha någon pågående insats för att prata med dem, och kontaktuppgifter brukar finnas på kommunernas hemsidor. Själv bor jag i en kommun där tandvårdsstödsintyg beviljas (åtminstone var det så i början av året) till alla som har rätt till stöd enligt LSS, man behöver alltså inte ha någon pågående insats. Jag har själv ingen LSS-insats, men jag fick mitt tandvårdsstödsintyg genom att träffa kommunens LSS-handläggare och visa upp utlåtandet från min neuropsykiatriska utredning där det framgår att jag har en diagnos inom autismspektrumet.

Tandvårdsstödsintyget är ett litet kort som innebär att all nödvändig tandvård går på högkostnadsskyddet, d.v.s. man betalar inte mer för tandvård än för sjukvård och när man får frikort inom sjukvården så gäller det även för tandvård. 

Optiker med fasta priser
Nuförtiden finns det optiker som använder sig av fasta, ganska låga, priser, vilket innebär att alla glasögon av en viss typ (enkelslipade, progressiva etc.) kostar lika mycket. På så vis vet man redan innan synundersökningen vad glasögonen kommer att kosta, något som kan underlätta för en del personer som har minimala ekonomiska marginaler. Om man vet hur mycket ens glasögon kommer att kosta blir det lättare att planera in utgiften. Detta förutsätter förstås att man – även om det blir kämpigt – kan skrapa ihop pengarna. På Smarteyes kostar t.ex. enkelslipade glasögon inkl. bågar 1499 kronor. En synundersökning kostar 399 kronor. Jag ska själv dit i januari.

Bidrag från fonder
Om man inte har möjlighet att använda sig av alternativen ovan – eller är i behov av en ny dator eller annan hemutrustning – kan man söka bidrag ur fonder. Det finns fonder för olika ändamål, men många inriktar sig just på personer med funktionsnedsättning och/eller mindre bemedlade (d.v.s. personer som inte har så mycket pengar) och vanliga saker att ansöka om brukar vara bl.a. tandvårdskostnader, glasögon och hemutrustning.Fonder är ofta gamla och väldigt nischade, vilket innebär att det kan finnas krav på att man ska ha ett visst kön, bo i ett visst län eller på en viss ort, vara i en viss ålder, vara ensamstående, ha en viss funktionsnedsättning etc. Därför är det viktigt att hitta fonder som passar just en själv. I nästa inlägg tänkte jag skriva mer om vilka fonder som finns att söka och hur man kan gå tillväga om man behöver hjälp med ansökan.

Kanske finns det ännu fler möjligheter för personer med låga inkomster att få hjälp med större, nödvändiga, utgifter? Dela gärna med er av era tips!

Kommentarer till “Ekonomiskt stöd vid dyra utgifter

    1. Ja, det var billigaste stället jag kunde hitta! Vad bra att du hade råd och möjlighet att ta dina glasögon på avbetalning!

      Jag har också tandvårdsstödsintyg, det är jag oerhört tacksam för. Annars hade jag troligen fått ansöka om fondpengar inför varje tandläkarbesök.

      Jag tycker absolut att du ska ansöka om fondpengar om din låga inkomst gör att du inte har råd med sådant som du verkligen behöver. Jag kommer med några tips i nästa blogginlägg. Kul att du gillade inlägget! 🙂

  1. Bra tips. Ett annat tips för personer med aktivitets eller sjukersättning är att det finns möjlighet att ansöka från Försäkringskassan om pengar för att deltaga på kurser eller liknande som anses vara av rehabiliterande syfte. Exempelvis skulle det kunna vara medicinsk yoga för att bättre kunna slappna av.

    Även handikappersättningen från Försäkringskassan är guld värd för mig. Den finns på tre olika nivåer beroende på funktionsnedsättningen/funktionsnedsättningarnas inskränkning på det dagliga livet.

    Sedan gillar jag olika köp/byt och sälj sidor där man kan komma över saker för en billig penning och även kan sälja exempelvis böcker som man redan läst.

    1. Tack för att du delar med dig av dina tips! 🙂 Att man kan få hjälp av Försäkringskassan att bekosta olika aktiviteter i rehabiliteringssyfte är jättebra! Det är viktigt att man alltid får den informationen i samband med att man beviljas aktivitetsersättning.

      Vad bra att du har nytta av handikappersättningen! Jag tror att den ersättningen gör skillnad för många som har merkostnader och/eller behöver mycket hjälp (T.ex. god man, personlig assistent eller andra som ska ha arvode.) p.g.a. sin funktionsnedsättning.

      Jag gillar också köp- och säljsidor. 🙂 Ett tag bytte jag till mig en hel del roliga grejer i en bytesgrupp på Facebook, men sedan spårade den gruppen ur lite grann när folk började be om presentkort, biobiljetter och liknande i utbyte. Om man inte har dessa grejer hemma (vilket många inte har eftersom man ofta använder dessa saker själv) så är det ju egentligen samma sak som att betala pengar för sakerna. Därför har jag inte bytt något på jättelänge, men jag älskar loppisar! 🙂

      1. Behöver man själv stå för arvodet till god man eller personlig assistent om man har behov av det? Det trodde jag exempelvis FK stod för.

        1. Jag tror att det är så att kostnaderna för sådan hjälp kan finansieras med hjälp av handikappersättning från Försäkringskassan, men jag är inte säker.

  2. Det finns fri tandvård för personer med funktionsnedsättning och låg inkomst inom vissa landsting. Här i Dalarna t ex finns det möjlighet att få gratis tandvård för den som har en funktionsnedsättning och låg inkomst. Man kan vända sig till Habiliteringen i sin kommun och få hjälp att ansöka om detta och beviljas den får man ett särskilt kort som man ska visa upp på Folktandvården för att få fri tandvård.

    1. Vad bra att den möjligheten finns i ditt landsting, Tommy! Jag hade ingen aning om att den möjligheten fanns någonstans. Tack för att du berättade det! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *