”Men du klarade ju det förra veckan”

Precis som det finns aktiviteter som jag alltid klarar av och aktiviteter som jag aldrig klarar av, så finns det aktiviteter som jag klarar av ibland. Det är sådana aktiviteter som jag kan utföra rent praktiskt, men som tar mycket energi – fast inte lika mycket energi som de allra mest energikrävande aktiviteterna. Om jag har tillräckligt mycket energi till att utföra dessa aktiviteter så klarar jag av dem, annars klarar jag inte av dem.

Förut hände det att min omgivning tyckte att det var konstigt att det fanns aktiviteter som jag bara kunde utföra ibland. ”Men du klarade ju det förra veckan”, var därför en ganska vanlig kommentar. Omgivningen förstod inte att mina förutsättningar att klara av vissa aktiviteter påverkas av min energinivå, som i sin tur påverkas av olika omständigheter i mitt liv. Även här går det att jämföra med pendlande:

Kalle bor i ett litet samhälle, men har de flesta av sina vänner i en stad några mil bort. Eftersom Kalle saknar körkort måste han anpassa sig efter bussförbindelserna när han vill åka till och från stan. En fredag ringer en av Kalles vänner och undrar om Kalle vill komma in till stan och spela spel. Det vill Kalle, så han tar bussen in till stan.

Veckan därpå ringer vännen igen – nu på en söndag – och undrar om Kalle vill komma in till stan. Det vill Kalle gärna, men eftersom det inte går några bussar på söndagar så har han tyvärr ingen möjlighet att ta sig in till stan. Trots att Kalle skulle ha gjort samma sak (åka buss till stan och träffa en vän) som förra veckan, så kan han inte göra det eftersom förutsättningarna nu är annorlunda.

En aktivitet som jag bara klarar av när de rätta förutsättningarna finns är att laga maträtter som innehåller många krävande moment och/eller som det blir mycket disk av. Ett sådant exempel är linsgryta. Det är en maträtt som jag tycker mycket om, men tillagningen innehåller många krävande moment och det blir – enligt min definition – mycket disk. Eftersom jag har dålig motorik samt svårt med automatisering och att tolka synintryck så måste jag vara så pass vaken att jag kan få ihop allting och, framför allt, tänka ordentligt. För att inte bli fullständigt utmattad och rasera hela livspusslet är det därför viktigt att jag har tillräckligt mycket energi när jag ska laga just linsgryta, så därför klarar jag bara av att göra det när förutsättningarna är de rätta.

Exempel på en dag när jag inte klarar av att laga linsgryta: Jag har ett enormt stressmoment som måste lösas, men där jag gjort min del och nu måste förlita mig på andra människor. Dagen efter ska jag gå på stan med en vän och måste gå upp senast klockan tio.

Exempel på en dag när jag klarar av att laga linsgryta: Det enorma stressmomentet är löst sedan några dagar tillbaka och jag har hunnit återhämta mig. Dagen efter ska jag bara vara hemma och ta det lugnt.

Man kan säga att i exempel ett går det inga bussar, men i exempel två så går de – och då kan jag ta mig till stan.  😛 

Kommentarer till “”Men du klarade ju det förra veckan”

  1. Jag fungerar exakt likadant! Dessutom klarar jag ibland av att göra läskiga saker även om jag kanske inte klarar av samma sak dagen eller veckan därpå. Om jag är trött och har låg energinivå, orkar jag inte jobba på min kräkfobi och därför klarar jag kanske inte av att gå på en offentlig toalett just den dagen även om jag har orkat trotsa min fobi en dag tidigare.

    1. Jag förstår verkligen att du inte orkar jobba på din kräkfobi när din energinivå är som lägst. Jag orkar inte heller utsätta mig för jobbiga saker när jag bara har pyttelite energi kvar, utan då måste jag vara extremt noga med att hushålla med energin. När min sjukvårdsskräck var som värst lät jag bli att jobba på fobin de dagar jag var som tröttast, eftersom jag märkte att det ändå inte gjorde någon nytta då.

  2. Känner igen mig! Socialen har försökt förklara varför de tagit vår son……… Jag kan inte generalisera som betyder ungefär det du beskriver. Men socialen ska ge mig en kortfattad redogörelse om detta. Jag börjar gråta varje gång de ska förklara 🙁 Ena dagen gick det hur bra som helst att få iväg sonen till skolan. Men nästa dag blir det bråk. Jag förstår inte varför men det kanske beror på min energinivå? Sonen har ingen diagnos. Alla skyller på mig, känns det som, eftersom jag har diagnosen aspergers syndrom. Du beskriver allt så bra som vanligt!

    1. Jag förstår att det måste vara en fasansfull situation du befinner dig i just nu. 🙁 Kan du inte be att socialtjänsten ger dig en skriftlig redogörelse över omhändertagandet, så att du kan läsa den när du har energi? Då kan du ju också läsa den flera gånger, om det är någonting du inte förstår. När man får muntlig information måste man ju ta in den här och nu, vilket såklart kan vara svårt om hjärnan inte orkar processa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *