Att skaffa sig en utbildning

För många – men absolut inte alla – personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan det vara svårt att hitta ett arbete som fungerar. Om man har en ojämn begåvningsprofil där det svåraste är praktiska uppgifter och det enklaste är sådant som har med att läsa, skriva och tala att göra, kan det här med att hitta ett fungerande arbete vara extra svårt. Ofta krävs att man först skaffar sig en högre utbildning, eftersom majoriteten av de arbeten som går att få utan högre utbildning är sådana som har med praktiska göromål att göra.

Att skaffa sig en högre utbildning kan dock vara svårt. Många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en låg energinivå, och orkar därför inte plugga heltid. En lösning skulle då kunna vara att plugga på halvtid, och få halvt studiemedel, och få sjuk- eller aktivitetsersättning för resterande femtio procent. Detta är en lösning som tyvärr inte existerar. Systemet säger nämligen att studiemedel och sjuk- eller aktivitetsersättning inte går att kombinera. Att studera på halvtid, och samtidigt få halv sjuk- eller aktivitetsersättning, är alltså inte möjligt.

Vad som däremot är möjligt är att, om särskilda skäl föreligger, få studiemedel för en högre studietakt än man i själva verket studerar. Detta betyder att man t.ex. kan få studiemedel för heltid fastän man i själva verket bara studerar halvtid. Det kanske låter bra, men i praktiken innebär det att man har dubbelt så mycket lån som andra som gått samma utbildning, eftersom man har pluggat dubbelt så lång tid. För naturligtvis tar det längre tid att ta sig igenom en utbildning för den som pluggar halvtid, än för den som pluggar heltid. Om man inte heller klarar av att arbeta mer än halvtid efter utbildningstiden, så riskerar studielånen att bli ett ganska tungt ok att släpa på.

Det är också så att studiemedel bara betalas ut under de perioder då man faktiskt studerar, d.v.s. under terminerna. Under sommarmånaderna betalas alltså inget studiemedel ut, utan då måste man försörja sig på annat sätt. De flesta studenter löser det genom att jobba, men om man har en låg energinivå är det inte säkert att man klarar av att både plugga under terminerna och jobba under sommarmånaderna. Även om man bara pluggar halvtid kan man bli mycket trött av studierna, och att få vila ut ordentligt under sommaren kan vara en förutsättning för att orka fortsätta utbildningen nästa termin. I vissa fall kan man, om man är sjukskriven med läkarintyg, få försörjningsstöd under sommaren, men det kan också hända att man får avslag. Ett sådant avslag går att överklaga, men under tiden man väntar på besked om vad som händer med överklagan, hinner det kanske bli dags att betala hyran.

För att man ska ha möjlighet att studera krävs helt enkelt att man har vissa förutsättningar. Om man inte klarar av att plugga heltid, eller jobba under sommarmånaderna, blir det mycket tuffare. Därför hoppas jag att det inom en snar framtid blir möjligt att kombinera studiemedel med sjuk- eller aktivitetsersättning. Då tror jag att fler personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle välja att läsa vidare.

Kommentarer till “Att skaffa sig en utbildning

  1. Det har gått förut, för cirka 16 år sedan….. Då läste jag in gymnasiet på halvtid med halv aktivitetsersättning. Har detta tagits bort? Jag har fått mitt studielån avskrivet. Orkar inte plugga mer. Har hel sjukersättning nu för tiden.

    1. Ja, förut gick det bra att kombinera studiemedel och aktivitetsersättning. De nuvarande reglerna kom till för ca tio år sedan. De innebär verkligen en stor försämring för många personer med funktionsnedsättning. 🙁

      Vad skönt att du fått ditt studielån avskrivet!

  2. Hej!
    Inga aao. tankt pa liknande fragor sjalv. Viste inte om att moligheten fans att plugga med nedsatt fart om man hade diagnos, men eftersom jag fick en fullbordad diagnos n’r jag slutat studera. for mig som student var inte problemet lag energiniva eller det sociala sampelet storsta problemet da jag ofta hade tur att hamna i bra miloer.

    Storsta problemet var min koncentrationsproblematik det ar darfor jag fortfarande har uppsatser kvar pa lararutbildningen. Min koncentrationsproblematik verekar ochsa dock ha en ganska speciell karaktar jag har tom klarat en tvadagars kurs i radiosignalering men inte att analysera min intervjuer. liksa klarade nar jag jobade pa john bauer gym,nasiet att med god koncentration lyssna pa fysikforelasning efter jobbet i elektronik.

    Sa det ar val det som gor min kocentrationstorning svar att upptacka, da jag naturligtvis ar fodd med bade aspergern och addn och aspergern bir allt battre for varje ar med addn mer verkar nagot statistik, sakerligen blir den ochsa nagot lite battre varje ar genom att man lar sig mer saker och da kraver de inte lika mycket energi att koncentrera sig nar man laser nya, men den verkar inte pa samma satt som aspergern minska.

    Vissa vaxer ju ifran bade sin add och asperger, aspergern kommer nog alltid att finnas kvar men anpassa sig allt mer till det som finns i omvarlden.
    Nar det galler ADDn far jag fortsatta att jobba med strategier och anvanda medcinne nar det behovs.

    Det verkar faktiskt som jag blivit lite battre pa att hala fler saker i huvudet, dvs att jag har tranat arbetsminnet en del eftersom jag far rakna mycket i huvudet och halla mer information i arbetsminnet pa det nya jobbet som resurs i matematik jamfort med mina gamla jobb som datalarare, dar googlade jag ju alltid fram all info.

    Verkar ju ochsa finnas belagg for att arbetsminnestraning vid add hjalper att ta lopturer pa helgerna hjalper ochsa bra for bade koncentration och andra aspekter.

    Trakigt att hora att era energinivaer hindrat er i studier.
    En annan sak som jag tror att man skulle kunna jobba mycket mer med ar hur man skulle kunna jobba med att anpassa hogskoleutbildning for personer med npf.

    Framforallt vet jag att jag diskuterade denna fraga med Paula Tilli, hon har helt fantastiska kunskaper inom sprakomradet, sakerligen motsvarande en universitetslare, tyvarr sa gick inte universitetskurserna att anpassa sa att det gick att plocka bort de delar som paula tyckte var svarare, vilket faktiskt gor mig ganska upprord.

    Naturligtvis tycket att det ar trakigt i alla fall dar inte studenter med npf erbjuds anpassningar inom hogskolestudier, men paulas fall pratar vi om en mycket stor talang som nekats intrade en hogskolevarld dar hon sakerligen skulle kunnat gjort en bra karriar.

    Som student ar bland de vanliga gra massan, visst jag kanske kunde fa en forskarsassitent tjanst i nagot forskingsprojekt om jag hade ratt papper, men eftersom papper ar a och o bade i hogskolevarlden och i skolans varld
    , tror de flesta nar de laser mina papper att jag knappt kan jobba som larare eftersom jag har en uppsats kvar.

    Att larae som har en uppsats kvar ses som mindre dugliga idag har naturligtvis inte med min diagnos att gora utan beror pa den fruktansvarda legitimations och pappershysteri som larafacken korde igang for nagra ar sedan men den drabbar personer som mig som har diagnoser mycket hardare,

    Naturligtvis finns det manga obehoriga eller som jag halvbehoriga vanliga neuroptypiska larare som brottas med problemet att ha uppsatser kvar och det finns ochsa en hel del aldra larare som fatt fasta anstallningar utan att vara helt behoriga innan den nya skollagen tradde i kraft.

    Manga av lararn asom har legitmation anser att de ar mycket battre an de som inte har det, vilket inte alltid nodvandigtvis behovar vara sant, jag kanner mig mindre vard som larare an andra bara for att jag har en uppsats kvar och forvagras mojligheten till fast anstallning som andra har, de ar inte rattvist.

    Men som sagt var det ar inte diskriminering i formell mening, men alla manniskor bor tanka pa att nar man infor system med flera krav sa utestanger det andra vilket vara kara politker ofta glommer bort. och jag lagger mycket energi pa att fordjupa mig inom mina amnen och lasa pa saker jag inte kan, men pa grund av att jag har asperger och add ar det mycket svarare for mig att jobba med min uppats an mina amnen,

    Det ar naturligtvis sa att jag som larare verkligen kan visa vad jag gar for om jag far chansen, vilket jag fick pa det har nya jobbet att visa vad jag kan av aven det som inte star i papper.

    1. Vad tråkigt att dina koncentrationssvårigheter ställde till problem för dig på lärarutbildningen. 🙁 Att du kan koncentrera dig bra i vissa sammanhang, men inte i andra, kanske handlar om roliga vs. tråkiga saker…? Jag har förstått att det är väldigt vanligt att man, om man har Aspergers syndrom, har lätt att koncentrera sig på sådant som är roligt, men mycket svårare att koncentrera sig på sådant som är tråkigt. Jag vet inte om samma sak gäller ADHD/ADD, även om man då verkar ha en mer generell koncentrationsproblematik.

      Vad det gäller lärarlegitimationerna så tror jag att de infördes som en slags kvalitetsstämpel för kunskap. Alla studenter skulle kunna känna sig säkra på att alla lärare hade en viss kunskap, eftersom de genomgått en viss utbildning. Däremot säger ju en legitimation ingenting om hur bra man är på att bemöta och förstå de individer man möter i sitt arbete. Där handlar det istället om hur man är som människa, hur man ser på sitt jobb o.s.v. Det är ju som med läkare. Jag har träffat unga läkare som varit mitt uppe i sin specialistutbildning – och som varit superbra på bemötande – och erfarna läkare med dubbla specialistutbildningar, som varit rena mardrömmen vad det gäller bemötande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *