Asperger och återhämtning

Om man har en låg energinivå har man ofta ett stort behov av återhämtning. Vad man behöver återhämta sig efter, och hur återhämtningsbehovet ser ut, är olika för olika personer. En del mår bäst av att vila en stund efter varje energikrävande aktivitet, andra gör helst flera saker efter varandra och vilar sedan en längre period. Det kan också vara så att vissa aktiviteter tar så mycket energi att man helt måste avstå från dem eftersom en stor del av ens liv annars skulle gå åt till återhämtning.

Begrepp som ”en stund”, ”trött” och ”tid att vila” definieras ofta utifrån det egna perspektivet. Det innebär att dessa begrepp inte nödvändigtvis definieras likadant av en person med stort återhämtningsbehov som av en person utan stort återhämtningsbehov. Detta kan ibland leda till jobbiga missförstånd och konflikter. Exempelvis:

Anna ska hem till en kompis och fika. De har inte bestämt någon tid, utan kommit överens om att Anna ska höra av sig när hon varit ute med sin hund.

Anna bor mitt i stan och under promenaden med hunden får hon ett viktigt telefonsamtal från en kollega. Eftersom Anna har svårt att filtrera bort intryck så måste hon anstränga sig ordentligt för att höra vad kollegan säger. Det tar även energi för henne att hålla koll på hunden samtidigt som hon pratar i telefon.

När Anna kommer hem är hon väldigt trött efter det oväntade telefonsamtalet. Hon skickar därför ett sms till sin kompis och undrar om det passar att hon kommer över när hon vilat en stund. Kompisen svarar att det går bra, så Anna skriver ”Då ses vi om en stund” och lägger sig sedan och vilar.

Efter två timmar ringer kompisen och frågar om Anna är på väg. ”Redan?” undrar Anna förvånat. Hon ligger fortfarande i sängen, och hon hade ju smsat att hon behövde vila en stund först. Det visar sig att kompisen hade tolkat ”en stund” som max en halvtimme och nu undrade hon därför var Anna blivit av.

För att andra människor ska förstå mitt återhämtningsbehov brukar jag försöka vara så tydlig som möjligt. Jag brukar undvika att säga att jag behöver ”vila en stund” eller att jag behöver ”sova länge i morgon”, för då kan andra människor tolka det som att jag behöver sitta på en stol i en kvart eller att jag behöver sova till tio på förmiddagen. Istället säger jag: ”Jag behöver lägga mig i ett mörkt rum och bokstavligen göra ingenting i minst två timmar.” Och: ”I morgon behöver jag sova till långt inpå eftermiddagen.” Genom att precisera gör jag det lättare för min omgivning att förstå hur mitt återhämtningsbehov ser ut och då blir det också färre missförstånd.

 

Kommentarer till “Asperger och återhämtning

  1. Jag försöker nuförtiden också vara så tydlig som möjligt. Precis som du skriver kan begrepp som ”en stund” eller ”länge” tolkas på helt olika sätt, och det kan uppstå stora missförstånd annars!

    En gång bestämde jag och en kompis att vi skulle ta en fika och att vi skulle ses vid spärrarna utanför en viss tunnelbanestation. När vi träffades där, sa min kompis att hon kände till ett jättemysigt fik men att man skulle behöva gå en bit för att komma dit. ”Är det långt borta, jag är lite trött idag och orkar inte gå längre sträckor?” undrade jag. ”Nej nej, det är inte så långt borta”, svarade hon. Eftersom det låg en massa caféer vid tunnelbanan, tolkade jag det som att caféet skulle ligga vid nästa gata och att man skulle behöva gå kanske 3 eller högst 5 minuter, vilket skulle vara okej. Men vi gick och gick, och efter ett tag började jag undra om vi inte skulle vara framme snart. Men det visade sig att caféet låg på ca 35 minuters gångväg från tunnelbanan! För min kompis var det en jättekort sträcka, och hon hade trott att jag hade menat att jag inte skulle orka gå flera timmar. Men jag hade menat att jag inte orkade gå längre än 5 minuter.

    Det slutade med att vi gick till det här caféet ändå eftersom vi redan hade promenerat halvvägs när det kom fram var det låg, och caféet var faktiskt jättemysigt precis som min vän hade lovat! Men den här erfarenheten lärde mig att man alltid måste vara tydlig, annars kan det uppstå missförstånd! För ”nära” och ”långt borta” är ju väldigt relativa begrepp.

    1. Oj, vad tokigt med kafésituationen! Den är en väldigt bra exempel på vilka missförstånd som kan uppstå när två personer definierar samma begrepp helt olika. Vad bra ändå att ni kunde klara upp missförståndet och att kaféet var mysigt! 🙂

      Jag använder fortfarande begrepp som ”en stund” när jag pratar med människor som känner mig väldigt, väldigt väl men annars försöker jag vara noga med att precisera. När jag var yngre avskydde jag när mina föräldrar sa ”strax” och ”om en liten stund”, för jag visste att deras ”strax” var mycket längre än mitt och att deras ”en liten stund” var mycket längre än min. 😛

  2. Intresant inlägg gällande återhämtning. Har själv också asperger och igenkännandefaktorn är hög. För mig kan det ta ett dygn att återhämta mig från att ha städat, medan många menar att vilkar de en kvart är de pigga och beredda att ta itu med nästa uppgift. Tycker också att det är intressant hur mycket energi olika saker tar och hur lång tid det tar att återhömta sig efter en aktivitet. Ibland upplever jag det som att saker som jag lätt utför och snabbt återhämtar mig ifrån kan omgivningen tycka är jättekrävande. Och sedan finns det saker som omgivnignen tycker är hur lätta som helt och där det inte ens krävs återhömtning, medan det för mig kan jämföras med ett marathonlopp. Ett konkret exempel från min vardag är att jag upplever det som lätt att tvätta, inga konstigheter alls, men att vika tvätten och få in den i garderoben, det tycker jag är jättekämpigt och kan skjuta upp i veckor. Nu hoppas jag dock att mitt utökade stöd från boendestödet skall kunna stötta mig med detta

    1. Vad roligt att du fann inlägget intressant! 🙂

      Jag känner igen mig i det här med att det är skillnad på ens eget återhämtningsbehov och andras. Jag kan behöva vila flera timmar efter vissa sysslor eller aktiviteter, medan andra bara behöver vila en kort stund eller inte alls.

      Så intressant att du återhämtar dig snabbare än omgivningen vad det gäller vissa saker! Får man fråga vad det är för saker? Du behöver inte berätta om du inte vill. För mig tar nog de flesta saker mer energi än vad de gör för omgivningen. Dock har det en helt naturlig förklaring i form av automatiseringssvårigheter. Min hjärna prioriterar envist att utföra själva uppgiften/aktiviteten och/eller att tolka synintryck, resten prioriterar den bort. Det är som att det liksom inte finns kapacitet över till att automatisera.

      Vad bra att du fått utökat boendestöd! Förhoppningsvis blir det lite lättare med tvätten då. 🙂

  3. Ja, precis, kan vara svårt att få omgivningen att förstå just behovet av vila ibland, och att förstå att för mig är inte vila att träffa en kompis och ta en fika, tvärtom så kräver det massa energi. Eller gå in på ett köpcenter med massa folk, fy sjutton.

    Några exempel på saker som jag inte tycker kräver så mycket återhämtning för mig är exempelvis bilkörning, tycker om att köra bil och kan utan svårigheter köra ett par tre timmar i sträck. Skura golv tycker jag också fungerar bra, lite lustigt egentligen då jag inte är lika förtjust i att dammsuga=) Men det nya sättet här nu är att boendestödet dammsuger och jag skurar golven. Mer omfattande dokumentationer i jobbet som många av mina kollegor tycker är jättejobbiga att skriva och tar mycket energi i anspråk tycker jag fungerar utmärkt. Tror det beror på att de dokumenten ofta är väldigt förutbestämda, det finns färdiga frågeställningar och jag skall fylla i svaret under varje frågeställning, kan ibland bli ett par sidor per fråga, men har jag en mall så fungerar det bra.

    1. Det här med att omgivningen inte alltid förstår ens definition av vila tror jag är ett ganska vanligt problem. Jag skulle tro att det är vanligt med den typen av missförstånd i situationer där man har helt olika sätt att fungera. För mig kan det vara avkopplande att fika med en kompis, men det beror på vad jag behöver koppla av ifrån. Om jag behöver koppla av från en massa grubblerier så är det absolut avkopplande att fika med en kompis, men om jag behöver koppla av från mina automatiseringssvårigheter eller syntolkningssvårigheter så är det absolut inte avkopplande. Möjligen om kompisen kommer hem till mig, men annars måste jag ju bedöma avstånd, ta upp plånboken, stoppa ner den igen, låta bli att gå in i människor o.s.v. För det mesta är vila för mig att ligga i sängen och lyssna på musik och gosa med katten, alternativt att helt enkelt inte göra någonting alls.

      Vad skönt att bilkörning fungerar bra för dig och att det inte gör dig trött! 🙂 Och vilken bra uppdelning att din boendestödjare dammsuger och att du skurar golven! Det är bra när man kan dela upp saker och ting på det där viset. 🙂

      Att skriva dokumentationer skulle jag nog fungera bra för mig också. Jag är strukturerad och gillar att vara det också. Dock tycker jag att det är allra roligast att skriva när jag får fantisera fritt och skriva vad jag vill.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *