Om aktivitetsersättning

Någonting som jag ofta får frågor om är aktivitetsersättning. Vad är aktivitetsersättning? Vilka får det? Och varför? Frågorna är många och idag tänkte jag försöka besvara några av de vanligaste.

Vad är aktivitetsersättning?
Aktivitetsersättning är en ekonomisk ersättning som ges till personer mellan 18 och 29 år med nedsatt arbetsförmåga. Ersättningen är tidsbegränsad och utbetalas av Försäkringskassan.

Vem kan ansöka om aktivitetsersättning?
Personer mellan 18 och 29 år som p.g.a. sjukdom, funktionsnedsättning eller skada har nedsatt arbetsförmåga kan ansöka om aktivitetsersättning. Arbetsförmågan måste dock vara nedsatt i minst ett år.

Om man klarar av att jobba lite grann, kan man ansöka om aktivitetsersättning på exempelvis halvtid då?
Ja, det kan man. Man kan få aktivitetsersättning på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur ens arbetsförmåga ser ut.

Hur ansöker man?
Man ansöker på en särskild blankett som man antingen skriver ut eller beställer från Försäkringskassan. Man måste även skicka in ett LOH (Läkarutlåtande Om Hälsotillstånd). Läkarutlåtandet kan man antingen skicka in tillsammans med ansökningsblanketten eller så kan läkaren skicka in det direkt till Försäkringskassan.

Vad krävs för att ansökan ska bli beviljad?
För att få aktivitetsersättning krävs först och främst att en läkare gjort bedömningen att ens arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 procent i minst ett år framåt. Läkaren måste också skriva ett LOH (Läkarutlåtande Om Hälsotillstånd) där hen sakligt och noggrant beskriver ens sjukdom, funktionsnedsättning eller skada samt på vilket vis denna inverkar på ens arbetsförmåga. Dessutom måste Försäkringskassans handläggare och beslutsfattare komma fram till samma sak som läkaren, d.v.s. att ens arbetsförmåga är nedsatt.

Vore det inte bättre om man, istället för aktivitetsersättning, fick hjälp att hitta ett anpassat arbete?
För att bli beviljad aktivitetsersättning räcker det inte att man inte klarar av att ha ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Det krävs också att såväl läkaren som Försäkringskassan gör bedömningen att ens arbetsförmåga är nedsatt även i förhållande till anpassade arbeten. Om det bedöms att man kan klara av ett anpassat arbete så blir man inte beviljad aktivitetsersättning. Ibland gör dock läkaren och Försäkringskassan olika bedömningar. Att Försäkringskassan bedömer att man kan arbeta behöver nödvändigtvis inte betyda att man faktiskt kan det.

Hur kommer det sig att en del personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har aktivitetsersättning när andra jobbar och tycker att det fungerar bra?
Det beror på att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ta sig väldigt olika uttryck hos olika personer. Hos en del tar sig funktionsnedsättningarna uttryck på ett sådant sätt att de inte klarar av – eller inte orkar med – att arbeta. Själv har jag t.ex. stora svårigheter med automatisering och att tolka synintryck, något som gör att det går åt väldigt mycket energi till allting. Att arbeta skulle – även om det bara var några få timmar om dagen – sluka så mycket energi att jag snabbt skulle gå in i väggen och bli sjuk.

Hur länge måste man vänta på besked när man ansökt om aktivitetsersättning?
Enligt informationen på Försäkringskassans hemsida är handläggningstiden cirka fyra månader. Jag vet dock personer som fått besked snabbare än så och personer som fått vänta mer än fyra månader. Själv ansökte jag i slutet av juli och fick besked i mitten av november.

Vad händer om man får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning?
Det händer att läkaren anser att man inte kan arbeta medan Försäkringskassan anser att man kan det. I ett sådant fall kan man begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. En omprövning ska begäras skriftligen via brev eller på en särskild blankett. Om Försäkringskassan ändå inte ändrar sitt beslut, kan man överklaga till förvaltningsrätten.

Kommentarer till “Om aktivitetsersättning

  1. Jag har några gånger fått kommentarerna om jag ”gett upp” att någonsin arbeta eller om jag inte ”vill” ha ett jobb. Nej, jag vill inte ha ett jobb men det beror inte på att jag är lat utan det beror på att arbete gör mig sjukare. Jag vill inte bli sjukare.
    I förrgår var jag på bio + var i tre affärer, ca 4 timmar var jag borta hemifrån. Det har inneburit att jag nu varit tvungen att vila i två dagar. Har inte ens orkat med min dagliga promenad. Varje intryck ökar på belastningen och gör att allt snurrar runt i huvudet.
    Intryck som en person med NPF får är inte samma som de en utan NPF får. Jag tänkte på det när jag gick hem från affären idag – allting rör på sig hela tiden!
    Min hjärna tar in allting, hela tiden. En person utan NPF sållar automatiskt bort det som inte är så viktigt men jag tar in allt – prasslande löv, billjud, tickande trafikljus, rörelser, skuggor…och allt måste processas av hjärnan.
    (Jag har både autismspektrumtillstånd (Asperger) och ADHD-I).

    1. Vad tråkigt att du fått sådana kommentarer. 🙁 Personligen tycker jag att det är väldigt respektlöst att antyda att någon gett upp och/eller inte vill jobba. De människorna som sagt så till dig har antagligen inte förstått att det faktiskt finns människor som blir sjuka av att jobba.

      Jag förstår verkligen att du inte vill bli sjuk. Det är väldigt viktigt att försöka hålla sig ifrån sådant som man direkt far illa av. Även jag blir sjuk av att jobba, och det orsakar en hel massa känslor hos mig. Å ena sidan vill jag så gärna ha ett jobb och en karriär och de stunder jag tänker som allra mest på det så kan jag bli väldigt ledsen. Å andra sidan har jag stunder då jag känner mig glad och tacksam för det jag har och det jag kan, och de stunderna känns det som om jag har accepterat att jag måste avstå från att arbeta.

      Vad det gäller intryck så tar nog många människor för givet att det som inte är viktigt, det sållar man bort, men precis som du skriver så är det ju inte så för alla.

  2. Jag undrar, vad gör du om dagarna när du inte jobbar? Hur får du tiden att gå?
    Har du någon daglig verksamhet eller liknande?
    Allt måste ju bli väldigt tråkigt i längden utan jobb eller aktivitet?
    kram

    1. Att få tiden att gå är inga problem för mig eftersom jag sover cirka 12 timmar per dygn. Att allting tar så mycket energi för mig gör att jag behöver extra mycket sömn. Det gör att jag har mindre vakentid än de flesta andra människor. Alla aktiviteter (även vardagliga saker som t.ex. påklädning) tar mycket energi för mig eftersom jag inte kan automatisera utan hela tiden måste tänka på allt jag gör, även om jag har gjort det jättemånga gånger förut. När jag är utanför hemmet går det även åt en hel del energi till att försöka tolka synintryck (bedöma avstånd, inte gå in i människor, uppfatta vad som händer runt omkring etc.) så jag får inte planera in för många aktiviteter för då går jag in i väggen.

      Jag brukar ha 1-3 aktiviteter i veckan och jag försöker att fördela dem så jämnt som möjligt. En av dessa aktiviteter är alltid stallet. Jag rider och hjälper till med en häst varje måndag, vilket verkligen är superkul. 🙂 För att orka det måste jag dock ha vilodag antingen söndag eller tisdag. På mina vilodagar gör jag nästan ingenting alls. En annan aktivitet kan vara att träffa min samtalskontakt. Andra aktiviteter planerar jag in allt eftersom jag orkar. Vissa veckor har jag kanske en extra energikrävande aktivitet inbokad och då måste jag kompensera för det genom att vila mer. Samma sak om jag någon enstaka vecka vill eller måste göra extra många saker (t.ex. om jag behöver gå på något jobbigt möte eller vill åka till stallet två gånger). Då kan jag göra det, men jag får planera de föregående och kommande veckorna därefter. Intensiva veckor kräver väldigt mycket förberedelser och återhämtning. Efter en intensiv, men väldigt rolig, helg i våras var jag t.ex. totalt utmattad i flera veckor.

      Eftersom allting tar så mycket energi för mig så är jag ofta väldigt trött, och när jag är trött så vill jag bara vila. Därför känner jag sällan att jag har tråkigt.

      I nästa inlägg kommer jag att skriva mer om hur mina dagar kan se ut. 🙂

      Kram

  3. Kortfattat och bra skrivet Johanna. Du kan jobba på Försäkringskassan med att skriva texter till Försäkringskassan hemsida om vilka regler som gäller för att få aktivitetsersättning. 😉

    1. Tack så mycket! 🙂 Om jag orkade skulle jag faktiskt gärna jobba med att skriva texter åt olika myndigheter och företag. Jag skulle förmodligen tycka att det vore roligt.

        1. OM jag skulle orka med ett jobb i framtiden så skulle det säkert kunna vara någonting för mig. 🙂 Det är så mycket jag skulle vilja göra, både jobbmässigt och privat, så jag önskar verkligen att jag hade en högre energinivå!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *